TRÅDKONST PÅ SIN SPETS –
i kyrkan och konsten

Spetsmuseet i Vadstena startar sin sjunde säsong (2011)med två nya utställningar i Gottfrid Larssongården i Vadstena under sju sommarveckor 30/6 – 14/8.

Linfin- skiraste spets vid altaret är rubriken på sommarens utställning i det historiska rummet. Textilkonstnär Anna-Karin Bylund visar kyrkliga textilier hon komponerat för kyrkans och livets högtider – handvävda textilier av finaste lin och ull. I de knypplade spetsarna söker hon inspiration i traditionen och omsätter i ny spännande formgivning. Anna Karin Bylund är utbildad på Konstfackskolan i Stockholm och har ställt ut runtom i Sverige samt i ett 10-tal andra länder. Förutom utsmyckning av offentliga lokaler har Anna-Karin haft många uppdrag för kyrkor bl a för Storkyrkan i Stockholm.

I Salongen visar ett antal hantverkare och konstnärer verk i olika material och utförande. Den gemensamma nämnaren är knyppelteknikens trådar - mjuka såväl som hårda, stela eller följsamma att arbeta med. Ingrid Uttberg och Birgitta Hulterström, båda konstknypplare, visar linknypplingar i tredimensionell form. Konsthantverkare Ann Carlberg tolkar naturupplevelser i broderi och knyppling i sina bilder. Hur materialen styr tekniken och det estetiska uttrycket visar bland andra också konsthantverkarna Göran Ljungberg i sina skulpturer av järntråd och Ann Harding i sin keramiska knyppling.

"Borgerlig bröllopsstass och skånsk allmoge" genomsyrar 2010 års utställning.

Spetsmuseet i Vadstena startar sin sjätte säsong med en ny utställning i Gottfrid Larssongården i Vadstena. En spännande familjehistoria med stark anknytning till Vadstena presenteras i det historiska rummet. Utgångspunkten är en stilig brudklänning från 1904. Klänningen, som är av natursiden, är prydd med spetsar och broderier och visar på stor hantverksskicklighet. Ulla Molin, barnbarn till bruden medverkar med bilder ur familjealbum och foton från Föreningen Gamla Vadstena. I Salongen visas en speciell skånsk knyppeltradition kallad ”Petterssonspets” efter invandrade soldaten Mats Peters och hans familj från Stralsund med rötter i Böhmen och Italien. Spetsarna är framställda på s k standardmönster och har kommit att påverka den skånska spetstraditionen. Wivi-Ann Nordström har analyserat en serie spetsar och deras användning i skånsk dräkt. Resultatet visas i utställningen och i en nyutkommen bok.

"Kvinnor Knyppling Köpenskap" var temat för 2009 års utställning.

Ett 20-tal handlare presenterades, några välkända andra helt okända.
Vi mötte ”spetsfröknarna” Andersson och ”Klara vid tornet” och många fler kvinnor, som genom sin försäljning försåg kungligheter och kyrkor med Vadstenaspetsar under mer än 150 år.

Mode med spets
Spetsmuseet Vadstena inbjöd till en utställning på temat ”Mode med spets”.
Modet är fyllt med spets i vår tid och återkommande i historien. Nu ville vi visa vad vår tids knypplare kan tillföra dagens klädmode. Att skapa en personlig knyppling som dekoration eller tillbehör till ett plagg - litet eller stort, för olika årstider, för under och överkläder eller andra behov.
Inbjudan har vänt sig till intresserade knypplare i alla nordiska länder.

"Elsa och Jana -affärskvinnor med spets " var rubriken på 2008 års utställning.

Museet startade sin fjärde säsong med att presentera två affärskvinnor vars sammantagna verksamhet visar på en stor bredd inom knypplingen. Den spänner över närmare ett sekel och representerar både svensk och internationell tradition.

Den historiska avdelningen visade spetsförläggare Elsa Petersons (1891-1980) verksamhet. Spetshandeln startade 1920 i liten skala och utvecklades under åren med central butik i Vadstena. Mönsterformer och förlagor bygger på den historiska Vadstenatraditionens grund.

I den nyskapande avdelningen, Salongen, visade Jana Novak, tjeckisk textilkonstnär bosatt i Danmark, knypplingar i två och tre dimensioner med anknytning till kläder -kragar, västar och smycken. Vidare visades bordsdekorationer och "småknypplingar" anpassade till årets olika högtider. Hennes arbeten bygger på en centraleuropeisk spetstradition.

Andra aktiviteter: Föreläsning och mannekänguppvisning.

"Historiska kragar och kungliga porträtt" hette 2007 års utställning

Spetsmuseet startade sin tredje säsong med att i det historiska rummet visa en kavalkad av kragar -modekragar från det högre ståndet, kragar ur folklig tradition samt vår tids kragar och halssmycken med nya former och i nya spännande material. Med hjälp av bilder och "levande" kragar och halsdekorationer spände utställningen över cirka 400 år. Det mesta var knypplat men också andra spetstekniker ingick.

I den nyskapande delen, Salongen, visade Ingrid Eggimann-Jonsson, svensk textilkonstnär bosatt i Schweiz, kungliga porträtt med anknytning till Vadstena slott. Där visades också andra färgstarka bilder framställda med en kombination av knyppling, broderi och applikation. I museets trädgård tog sig knypplingen andra uttryck. I stort format kunde man se den klättra högt och lågt, på väggar och i träd.

Andra aktiviteter under sommaren var: "Att knyppla bilder" -en föreläsning av Ingrid Eggimann-Jonsson, som berättade om sitt sätt att arbeta samt "Spetsrunda över sockengränser" som var utställningar och visningar i Orlunda kyrka, Kumla kyrka, Rogslösa kyrka, Charlottenborgs slott i Motala och Spetsmuseet i Vadstena.

2006 hade utställningen rubriken "Spets och salong -Kvinnan i spetsen och spets i kvadrat"

Den historiska avdelningen visade spetsförläggarna Annette Björks och Anna Elisabeth Hartwicks verksamhet och i salongen, den nyskapande avdelningen, visades resultatet av inbjudan till samlingsutställningen på temat "Spets i kvadrat"

Övriga programpunkter under sommaren var

  • Konsthantverkare Inez Petterssons ateljé visades
  • En föreläsning och bildvisning hölls i Församlingshemmet med temat "Aten och Kreta-knyppling på klassiskt vis".
  • "Liten antikrunda" där besökarna kunde ta med sina spetsar och få svar på frågor.

Museet invigdes 2005 med utställningen "Från levebröd till skådebröd"

Den hade underrubriken "Knyppling som inkomstkälla och fritidssysselsättning" och var tvådelad. En del var historiskt inriktad och en med nyskapande bilder. Den historiska utgick från "porträtt" av några kvinnor, som haft knypplingen som levebröd: spetsgångaren Maja-Lisa Mörk, knypplerskorna och spetshandlarna Klara Larsson, Maria, Matilda och Hilma Andersson samt en mönsterstickerska. Den nyskapande avdelningen visade knypplade skålar och bilder av Birgitta Hulterström.
Museet och utställningen invigdes av landshövding Björn Eriksson.